R t o t h e O t o t h e X t o t h e T t o t h e A t o t h e R

Dagen började med att jag vaknade, tryckte i mig en macka, två ägg och ett glas Brämhults. Sedan gick jag och Jonas rakt på dagens utmaning. Vi sprang runt på pensionärsstigen, och jag stannade till vid ett par tillfällen av att frukosten var på väg uppåt. Känns som det eventuellt, kanske, kan vara lite på sin plats med ett knippe motion.



När vi joggade in i city på tillbakavägen var det full rulle. Marknaden hade kommit till stan. Och inte bara marknad utan även medföljande tivoli med fiskdamm, och såklart de obligatoriska kaffekopparna. Kaffekopparna är utan tvivel det sista jag skulle betala pengar för på ett tivoli, fyfan. Köper hellre sockervadd eller brända mandlar eller tar en lott.
Det är dock inte varje dag Dödens boning återuppstår på det här viset, så jag tog tillfället i akt att höra mig för vad folk tycker om denna folkfest;



Ostbrickan
Jag stack in huvudet på Ostbrickan på Hyttgatan för att se hur den lokala handeln påverkas av att fler folk än vanligt tar lite frisk luft i city.


Vad är det bästa med marknaden i Sandviken?

- Att det är så mycket folk här omkring. Det är synd att kläderna på marknaden är så dyra.

Säljer ni mer varor här på Ostbrickan nu när det är marknad?

- Ja, mycket mer. Det är mycket mer folk här inne. Om vädret hade varit fint hade vi haft ännu fler kunder.

Vilken vara här inne säljer ni allra flest exemplar av?

- Coca Cola, glass och cigaretter. Men mest Cola, tror jag.




Tre generationer säljer T-shirts
Dessa tre säljare har i alla fall en sak gemensamt. De är alla tre släkt. Tre generationer står alltså idag och imorgon i Sandvikens centrum för att försöka kränga en och annan läcker t-shirt.


Hur många t-shirts säljer ni på en timme?

- Omkring 4 st skulle jag gissa på. Ibland fler, ibland färre.

Är det första året ni står och säljer här på marknaden i Sandviken?

- Nej nej! Vi har nog varit här i 10-12 år i rad nu skulle jag tro.

Så ni är inte härifrån?

- Nej, vi är från Örebro.

Jaha, men vad tycker ni om Sandviken då, ni återkommer ju trots allt varje år?

- Det verkar vara en trevlig stad att bo i. Mycket trevligt folk, och människor här har humor!  Det märks dock att det är ett gammalt brukssamhälle. Det är alltid dålig försäljning i Sandviken. Folk har dåligt med pengar nuförtiden, men blir alltid glada när vi kommer.




Fiskdamm för att stödja föreningslivet
I det här fallet är det Sandvikens Brottarklubb som sliter för att utöka föreningskassan.


Hur många fiskare stannar till i timmen?

- Jadu, svårt att säga. jag skulle gissa på att det ligger på 10 st.

Varför ska man fiska hos just er och inte grannen?

- Ingen aning, jag bara sitter av tiden. Jag ställer upp för min son som brottas. Vi rullar på ett schema, alla vi som är involverade.

Var bor ni någonstans?

- I Järbo.




John från Peru säljer stickade tröjor i många olika färger och mönster
Dagens trevligaste besök gjorde jag utanför Selma's restaurangfönster, hos en Peruansk Falubo vi namn John. Han berättade att hans tröjor tillverkas i just Peru.


Hur går affärerna?

- Sådär. På grund av att det har varit så mycket snö i vinter tror jag inte att folk fått den riktiga vårkänslan än, och det tror jag påverkar handeln på gatan.

Har du varit här förr?

- Ja, jag har varit här i några år. Det är alltid trevligt att åka till andra städer och sälja.

Hur bor du när du är i Sandviken och säljer?

- Jag bor i bilen, haha. Jag har en ganska stor bil.

Men blir det inte kallt?

- Nej då, jag har golvvärme, hahaha.

Vad bra! Vad tycker du om Sandviken som stad annars då?

- Det är väldigt busigt på nätterna. För två år sedan var det ett gäng som krossade en ställning här på stan. Det var inte min ställning men man blev ju självklart lite rädd när man skulle sova i bilen på natten.


Sandviken lever i helgen!